Translate

tisdag 30 januari 2018

Hur små kan bikinibyxor vara egentligen??!

Jill

Om en vecka är det dags för lite semester och det ska bli riktigt härligt! Det blir en tripp till Gran Canaria över sportlovet. På den ön har vi inte varit sen 2004 så det kan vara dags. När vi (läs jag) började titta på vinterresa tänkte vi att det kanske går att åka till Kanarieöarna på annat sätt än med charter? Det skulle visa sig att det går alldeles utmärkt…….i alla fall nästan!! Hittar flygbiljetter med Ryanair för under 8000 för oss fem och ett trevligt lägenhetshotell med frukost för 12 000. Vi får betala mer än det dubbla för en charterresa. Bokat och klart men vad gör Ryanair då?? Jo de ställer in några hundratusen flygningar bla våran! Där står vi med en bokad lägenhet men inget flyg! Jag har också en storasyster som får vatten på sin kvarn. Hon skulle hellre gå till Kanarieöarna än flyga med Ryanair. Och är det nåt hon gillar så är det att ha rätt! Men skam den som ger sig!
Efter lite sökande hittade vi en flight som passar. Det blev Norwegian i stället för Ryanair, det blev Arlanda i stället för Skavsta och de blev 4000 kr dyrare men vi kommer iväg! 

Nu kommer vi till den frågan som uppstår varje gång det vankas resor, hur står det till i garderoben? ”Jag måååste ha ny bikini” säger 15-åringen, ”jag med” säger 12-åringen. Den andra 12-åringen som aldrig satt på sig bikini bryr sig ganska lite om sin garderob och frågar om han kan få köpa någon ny Fortnite skin (googla!!). Sen undrar han vart vi ska nu igen och sen sätter han på sig sitt headset och fortsätter prata konstigt med sina vänner ute i världen. Tjejerna grottar ner sig på diverse webbsidor och 12-åringen är så lycklig över sin ”kundvagn” på H&M att hon knappt kan sitta stilla! En turkos variant av bikini tillsammans med lite tröjor och byxor beställs – ganska enkelt! Över till 15-åringen som likt sin farmor och sin far har sååå svårt att bestämma sig. Till råga på allt i denna beslutsvånda har hon från denna månad hand om sitt eget barnbidrag och blir plötsligt snål, tycker allt är jättejobbigt och frågar varannan minut om vi inte kan betala liiite? När hon sen visar den tilltänkta bikinin är det återigen dags för oss vuxna att fundera över våra värderingar och associationer när det gäller hur tonåringar i allmänhet och vår tonåring i synnerhet bör klä sig! ”Är den här fin?” frågar hon ”Ehh…..” säger jag ”fin är den ju men väldigt liten”. Eller rättare sagt byxorna är väldigt små! Bh:n är ju av det vadderade slaget för att få rätt push- och formningseffekt (för det behövs verkligen!!). Byxan är inte string men de är så fantastiskt små att de inte på något vis kan fästa på skinkorna utan kommer åka in och bli en string, alltså på ett lite knöligare vis om ni förstår. Modellen kallas tydligen Brazilian Panty, ni vet kanske allihop vad det är men jag har nyligen lärt mig! ”Vill du verkligen gå runt med så små kläder med pappa och mig och alla pensionärer på hotellet” försöker jag. Vi har nämligen läst oss till att det är mest äldre på det hotellet vi valt. ”Vaddå alla har ju såna här” säger hon. ”Kanske inte pensionärerna” säger jag försiktigt och får då en sån där blick som bara en tonåring kan lyckas med.

Vi hade en diskussion för något halvår sen och då gällde det höga stövlar, sådana där ”over knee”. Dottern säger ”de är såååå snygga, jag vill ha!”. Jag och pappan tittar på varandra och tänker Pretty Women men det säger vi inte. Något åt det hållet sa jag kanske, kommer inte riktigt ihåg. Men jag kommer ihåg dotterns reaktion och för att komma i rätt stämning bör ni läsa följande citat med lite högre röst och den där tonårsblicken ”Menar du att jag inte ska få klä mig hur jag vill, att jag ska fundera över vad andra vill eller kan göra med mig bara för att jag klär mig så!!!” Helt rätt hade hon ju flickebarnet och vi började googla stövlar – det blev dock inga den gången.

Tog dilemmat med bikinibyxorna med mina kollegor och fick till svar att ”det ska väl du skita i vad hon har för byxor på sig bara hon är bekväm i det” (de sa ”skita i” på sitt allra kärleksfullaste sätt, vi gör ofta det jag och mina kollegor skäller på varandra väldigt kärleksfullt!).

Visst hade mina kollegor och dotter rätt!  Brazilian-byxa blev det och tänk så bra och fort de torkar och så lite plats de tar i resväskan. Med tanke på att alla utom jag reser med endast handbagage så passar det ju utmärkt! I rättvisans namn skrek jag också ut min son till datorn (man måste skrika för att tränga igenom de där lurarna han har för att prata med sina vänner ute i världen). Jag hittade lite rea på Kids Brand Store och utan att han behövde besöka ett endaste A6 eller stå i ett endaste provrum blev han en hoodie och ett par shorts rikareJ


See you soon

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar