Efter en lunch på en världskänd hamburgerkedja skulle syster och jag få egentid. Egentid = gå till stormarknaden och köpa öl till männen - medan de tog med barnen och hämtade bilarna från parkeringen. Vi inhandlade också vin till oss själva för att till kvällen kunna skåla in semestern på riktigt. De övriga familjemedlemmarna lyckades hitta bilarna. Den ene chauffören undkom sedan med nöd och näppe att skala av både takbox och biltak under en betongbalk, när de sedan skulle hämta upp oss. Detta då bakomvarande chaufför såg vad som komma skulle och hängde sig på tutan likt hesa-Fredrik. Villachborna måste trott att ett flyganfall var på ingång - men jag är glad, för det gjorde att vi slapp att åka tvångs-ned-cabbat resten av resan. Idag hade det kanske inte gjort så mycket för det var varmt - runt 30 grader.
Den lilla besvikelse som anades hos sällskapsbilen, över att de Österrikiska vägarna var väldigt raka och breda, var som bortblåst när vi nådde målet för dagen. Långt uppe i en alp låg det pensionat vi skulle göra vårt stopp vid. Att få möte med bilen den sista kilometern hade inte varit att tänka på. För att förtjäna kvällens Wienersnitzel togs en eftermiddagshajk till närmaste vattenfall.
Prost!
Helén
Ett chaufförsbyte kändes efter ett tag motiverat. |
Wasser wasser... |
Wienersnitzel fur alle |
Hans Lederhosen gick hem hos en och annan kvinna i sällskapet. |
Utsikt från balkongen |
Oh! Ser härligt ut pappa/morfar erkände att han var allt lite avundsjuk på er.
SvaraRaderaUndrar vad som hände på den ball-kongen... ;-))
SvaraRadera