Helén
Sportlovet var då till ända! De stora barnen har skämts bort
med vanan av skidresor eller fjärran stränder under vinterns och vårens
lovdagar. De har dock inte gnällt nämnvärt detta år utan bara tagit det lugnt och sovit
länge som tonåringar ska göra. Jag själv som nu mer föredrar värmen var dock
ganska avundsjuk på systers resa, det ska jag inte sticka under stol med. Man
har verkligen ett riktigt sug efter solens strålar så här års. Man får suga på minnen som nedan.
 |
| Bilden är tyvärr från förra årets sportlov... |
Vi hann med en liten tripp österut i alla fall – till mina
barndomstrakter i Östergötland. Våra första år i livet tillbringade nämligen
syster och jag i Mjölby. I själva centralorten bor endast några av våra kusiner
kvar och så klart vår farmor. Gamlemor som hon kallas bor kvar i den lägenhet
min egen far och hans syskon växte upp i. Hon är nu matriark till inte mindre
än elva barnbarn och arton barnbarnsbarn. Till sommaren blir hon nittio år! Vi
gör alltid samma sak när vi hälsar på hos henne. Vi hämtar kebabtallrikar från
Pizzeria Valentino och sedan leker barnen med leksaker i köksskåpet som funnits
där sedan vi själva var små – några av dem i alla fall. Denna gång fick barnen
och Håkan leka av sig i Mjölbys söta minibadhus efter kebablunchen, medan jag
fick lite extra kvalitétstid med min favoritfarmor i lugn och ro.
Vi tillbringade sedan två nätter i Malexander med min far
och mor. Fördelen med att systers familj flugit iväg var att vi kunde husera
fritt i det större huset som de annars har förtur till. Vårt eget lilla hus
rymmer i stort sett bara vår dubbelsäng nu mer och till husets toalett är endast sommarvatten
draget, så på vintern är det lite primitivt. I Malex fanns det gott om snö så
lite typiska sportlovsaktiviteter som pulkaåkning och snögubbebyggnation hanns
med. Annars var dagarna väldigt lata med OS på tv och god mat och dryck.
Nu stundar en period av födelsedagar i släkten, svärmor är först ut om några dagar. I vår familj har vi tre som är födda på våren och detsamma gäller i systers familj. Även vår far tillhör skaran av vårbarn. Nu är väl inte detta något unikt för vår släkt i och för sig. Tidigare generationer hade ju en tendens att samla barnafödandet runt mars/april och sedan ett gäng i oktober. Vi brukar ju av logistiska skäl slå ihop flera firande. Hur vi ska göra med det i år har vi faktiskt inte bestämt än.
Det här med presenter är ju inte helt lätt om vi ska gå in
på det. Det sägs ju att det blir svårare och svårare ju äldre födelsedagsbarnet
blir. Jag skulle snarare säga dyrare och dyrare, när jag tänker på mina egna
avkommor. På deras önskelistor hittar man inga pokemonkort eller färgpennor
längre direkt. Nej, väl utvalda märkesprylar ska det vara. Jag hade dock
förhoppningen att lill-ungens önskningar inför kommande femårsdag skulle bli en
enkel match. Jag frågade henne i veckan vad hon ville ha när hon fyller i maj.
De började bra med att hon sa:
”Jag önskar mig bara en sak mamma!”
När hon sedan fortsatte blev det svårare:
”En trollstav! Och glöm inte att den måste vara full av
magi!
”Åh, är det en trollerilåda du vill ha?” försökte jag
försiktigt.
”Nej! En RIKTIG trollstav sa jag ju! fräste hon då i mindre
trevlig ton.
”Kan det vara något du önskar dig av farmor och farfar då?
ropade jag efter henne då hon sprang iväg.
Hon var bara bort några minuter innan hon kom tillbaka med
en uppoffrande min.
”Jag önskar mig en sak till!” sa hon
”Puh”, tänkte jag. ”Kanske något lite enklare…”
”En hundvalp! Så jag får någon att bestämma över här
hemma!” och så försvann hon igen. Jag fick då ett litet leende på läpparna. På
något sätt har vi alltså lyckats undanhålla det faktum för henne att det är hon
som i verkligheten fullständigt regerar denna familj. Kan det möjligen också
vara så att vi kan återta makten innan hon upptäcker det?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar