Huke er i bänkera - för nu är det jakt på gång!

Jag har tyvärr haft lite svårt att få kropp och hjärna att komma i semesterstämning. Ett sådant där tillstånd där man verkligen njuter av att göra ingenting. Så fort jag lägger mig på solsängen vandrar tankarna iväg till jobbet och jag ligger och klurar på diverse problem. På samma sätt är det vid sängdags. Det kan tyvärr ta upp till en vecka för mig att kunna släppa ständiga tankar på jobbet. Att jag inte kan låta bli att läsa nyinkomna jobbmail var femte minut hjälper ju inte direkt heller. Det är verkligen inte lätt att göra ingenting! Om man inte är min man då, som snarkar två minuter efter att hans kropp lagt sig tillrätta under solens strålar. Jag själv har nu gått runt hotellområdet ett otal gånger och känner varje vrå, jag har beställt barens alla drinkar bara för att det känts för dumt att bara gå förbi och jag har även smitit ut från hotellets gated community utan ärende - bara på grund av rastlöshet. Men idag fick jag ett uppdrag!

Här nere till höger ser ni min man i
en typiskt "sova-i-solen-ställning".

Idag har jag varit aktiv! I alla fall om man jämför med igår. Vad jag gjort? Det är nu ni ska sluta läsa om ni inte ska behöva se mig som fullkomligt hjärndöd framöver. Så här började det;

Precis när vi kommit till våra solsängar i förmiddags plingar det till i telefonen. Det är från en ”vän”. Jag ska inte hänga ut vederbörande med epitet som fixerad-medelålders-nörd, då är det bättre att jag låter personen vara anonym och kallar denne för ”vän”. Så här ser sms-konversationen ut som följde:

Vän:              ”Är det i Malaga ni är?”

Jag:               ”Ja, precis söder om – i Torremolinos.”

Vän:              ”Nice! Vill du göra mig en tjänst där då…?”

Jag:               ”Vad kan det vara?”

Vän:              ”Jag tänker på alla Absolut-flaskor jag jagat världen runt till dig…”

Jag:               ”Säg då!”

Vän:              ”Det finns en Afrikansk typ som sträcker sig till just Malaga… inte längre norr ut, jag har letat själv där…”

Jag:               ””Afrikansk typ” – en människa?”

Vän:              ”Nej, Tropius…”

Jag:               ”Å vad är det – en akvariefisk?”

(Nu får jag en bild – en spansk karta med en tydlig markerad linje genom Malaga.)

Jag:               ”Ok, är det afrikansk sprit – vilken smak?”

Vän:              ”Nej men alltså… det är en Pokemon som bara finns i Afrika och dit planerar jag inte att åka. Men man kan nå den från där du är!”

Ja, ni vet Pokemon Go - som alla började och slutade med för två år sedan! Nu vill denne vän att jag ska fånga en riktig raritet (uppenbarligen!) åt honom. Jag kan ju aldrig inte anta en utmaning, i synnerhet inte när jag är rastlös. Så jag laddar upp Pokemon Go och jag är igång!

På kvällen bestämmer sig maken och jag oss för att utforska Torremolinos shoppingdistrikt. Först irrar vi in oss i gay-distriktet – tror vi. Det visar sig vid närmare efterforskning att Torremolinos är en av  HBTQ-världens huvudstäder och att varannan bar är en gaybar var vi än var. Vi når dock shoppingdistriktet runt Calle del San Miguel bara några kvarter från vårt hotell (och hundra tjugo åtta trappsteg upp om man tar vägen vi valde). Då jag går in för alla uppdrag med hull och hår så blev shoppingrundan väldigt billig. Inte en euro gjorde vi av med. Jag gick ju inte in i en enda butik eftersom jag var fullt upptagen med att håva in Pokémons. Om jag fick tag i den eftertraktade Tropius? Nää, men den fanns i närheten ett tag, men det kommer jag inte våga berätta för min vän – tur att denne inte läser bloggen…

Det krävs full koncentration när man ska fånga monster!