En sagostad där vinet flödar - Riva del Garda!

(Helén)
Har man inte varit i Riva del Garda så måste man hit! Enligt mig, inte för att se något eller göra något – utan bara för att vara! Vi tyckte alla i familjen att våra dagar här tog slut alldeles för fort.

De allra flesta åker nog hit för att cykla verkar det som. Det kryllar av vältränade cyklister både i staden och uppe i bergen. Många åker också hit för att titta på det vackra landskapet och de som gör så är mestadels pensionärer och i betydande mängd brittiska sådana. Vi har några typiska på vårt hotell. De är säkert över åttio år, kutryggiga, vithåriga och med välstrukna kläder. Flera går med käpp, så särskilt långt från hotellet kommer de inte men deras närvaro brinner av livslust och att vilja uppleva mer innan livet tar slut. Så vill jag också ha det!

Hur som helst så har staden allt man kan önska. Vackert badvatten och fina stränder, gamla byggnader och en otroligt charmig gammal stadskärna utan biltrafik, allt vad italiensk mat kan erbjuda samt gott vin och himmelsk glass och allt i en inramning av branta alper som fortsätter upp bland molnen. Här söker man skugga under en salig blandning av palmer, lågt klippta tallar, oliv-, citron- och fikonträd. Man känner sig väldigt liten här som människa och det lockar fram ödmjuka tankar och ro för själen. En sagostad där inget ont kan hända!

Man kan riktigt se hur jag drömmer om att
bo i en sagostad va? :P

 Titta bara på utsikten från vår hotellbalkong!

Vi har ju varit vid södra änden av Gardasjön några gånger tidigare och gillade Sirmione mycket, men naturen här slår det mesta och så upplever man inte samma sorts trängsel här som där. Ska man säga något negativt om Riva del Garda så är det väl att prisbilden på det mesta nästan är i Venedignivå. Dyrt med go'dricka med andra ord...

Våra första två dagar spenderades till stor del på stranden och i vattnet. Däremellan hann vi strosa på de små gatorna och besöka Gelaterior. Vår äldsta dotter använde promenaderna mest till att leta skugga och italienska killar, vår yngsta letade lekparker och svanar att mata och sonen försökte mest hitta på olika sätt att reta systrarna på. Det sistnämnda var inte så dumt som man kan tro. De ljud en retsam storebror kan få ur sina systrar gjorde att vi aldrig behövde fundera över var de var. Ja, förutom då ett ”plask” avslöjade den ena av dem.

Sista dagen då några moln faktiskt tog sig innanför stadens skyddande berg, bestämde vi oss för att åka på en vinresa. Mellanbarnet som till och från klagat på att semestern hittills inte innehållit någon sovmorgon – hon har ju faktiskt ”bara fått sova till elva som längst!”, valde att stanna på hotellet. 

Vi körde i nordlig riktning till Arco, i sydlig riktning till Limone och östlig riktning till Lago di Ledro. Den sistnämnda etappen var mysigast. Den gick genom tunnlar men mest på serpentinvägar genom små byar. Vi nådde en alpsjö vars vatten var ännu grönare än Gardasjöns och man kunde från några höjder se hela sjön och alla dess stränder runt omkring. Här skulle vi lätt kunnat lägga en hel baddag om vi haft någon över, så mysigt!

Väl tillbaka hemma i R/D Garda, som det står på många skyltar, så bestämde vi oss för att prova hotellets solterrass på taket. Den såg ganska oansenlig ut med sin lilla pool, men för oss blev det precis ett lagom avslut på eftermiddagen. I kväll blir det fotboll igen.

Lite simträning så här i slutet av dagen.