Efter en underbart skön sommarkväll följer en tid för nattning av familjernas alla deltagare. Huset saknar airconditioner och som klimatet bjuder fälls fönsterluckor för alla fönster och dörrar då solen är uppe och under natten öppnas de samma och myggnäten dras för. Då panisk skräck råder för kryp av allehanda slag hos flera av denna resas resenärer så är det där med fönsteröppning inget alternativ. Det är med andra ord ganska klibbigt både här och där och insomnandet inte helt lätt varken för ett- eller fyrtioåringen. Denna natt var värre än vanligt.
Redan efter någon timma började ettåringen som sover på övervåningen yra och visa överhettningstendenser. Kalla handdukar och dryck av olika slag hämtades av ansvariga föräldrar. Det hjälper inte mycket och en kupp planerades. Alla nätter hittills har Ernst, förlåt Claes - haft ensamrätt på husets enda fläkt. Nu skulle den dock helt fräckt byta våning. En halvnaken tjuv smög sakta ner för trapporna och hade lite dåligt samvete när denne såg att Claes för natten tvingades sova med ett barn tätt intill i en 90-säng. Nöden har ingen lag och fläkten rycktes ur sin kontakt och fick fötter. De i rummet på övre plan somnade sedan gott då temperaturen i rummet, med fläktens hjälp, sjunkit från 36 till 28 grader.
Ett par timmar går - sedan brakar helvetet lös. Ni som stått bredvid när JAS 39 Gripen startar eller vid en Formell 1-raka, förstår ljudvolymen jag pratar om. Åskvädret from hell stormar in bland bergen. Knallarna mellan dessa massiv är obeskrivbara och huset rister. Jag är faktiskt inte så rädd för att blixten ska slå ner i huset men att regnet ska få marken som huset står på att ge efter, är jag helt säker på och jag ägnar några minuter åt att fundera på vilken fallhöjd vi har framför oss.
När vi väl vågar oss ut på morgonen (från huset som faktiskt står kvar) gör vi en makaber upptäckt. Ett liv har gått till spillo under natten. Ett lik ligger och flyter i poolen!
Arrivederci /Helén
 |
| Nattens offer |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar